Jihaaa!!

I kväll har jag och Ettan varit ute och motionerat i mörkret, och det var trevligt! Det var inte Jihaaa som i Jihaaa rodeo utan Jihaaa som i vilket bra ridpass :D

Ettan stod och såg så förväntansfull och avspänd ut medan jag gjorde iordning henne, vilket gav kvällen en positiv start. Jag bestämde mig när vi gick ut genom stalldörren att jag INTE, vad som än hände, skulle tappa tålamodet om hon tjafsade. Andas lugnt och verkligen hålla kroppstyngden i sadeln och inte i höjd med hjärtat var planen. Hon är så lättläst, det brukar synas på henne redan när vi kommer ut på gården hur ridpasset kommer att bli. Hon kändes ganska cool när jag red iväg och vi började med en kort uteritt knappt tio minuter, och det gick jättebra! Den enda gången hon hoppade till var när det kom två rådjur skuttandes över vägen 20-30 meter framför oss. Att hon blev rädd då tycker jag var fullt förståeligt, det blev ju jag också :) Vi fortsatte sen till grusplanen och tog ett dressyrpass på 40 minuter. Det blev mycket övergångar skritt-trav-skritt och skritt-halt-skritt idag, och det har vi verkligen svårt för! Hon är så känslig i munnen att hon ofta tappar formen och spänner sig när jag ska sakta av eller göra halt, så vi tränade på att göra halt utan att jag tog i tyglarna. Ja detta måste vi verkligen träna på, det är ju basics! Jag vågade inte galoppera något, det var jätteblött tidigare i veckan och jag var rädd att det skulle vara halt under snön. Hon fick dock plumsa runt i 1,5 dm snö så det blev lite extra träning. Månskenet gjorde att det inte blev helt kolsvart utan jag kunde se i snön hur våra volter blev. Så ett roligt och nyttigt ridpass idag, och jag ska inte förneka att det var ganska skönt att inte behöva sanera benskydd och sadelgjord från gegga som vi gjort de senaste veckorna! När vi kom in ställde hon sig och halvsov medan jag borstade Valborg ordentligt. Det enda positiva med snöfallet i går var att hästarna var riktigt rena idag, allt damm som Valborg har haft i den tjocka pälsen på halsen var borta så hon blev riktigt blank! Det värsta av hennes vinterpäls har faktiskt ramlat av nu och hon är blank och fin. Frågan är när hon ska tappa de där trivselkilona som sitter runt revbenen? Den undre delen av magen är fin och lagom, men över revbenen och högt upp på sidorna har hon ett fettlager som skulle göra en knubbsäl avundsjuk...  Jag skulle vilja att hon blir lite smalare upptill snart så vi kan börja titta runt efter sadel till tonåringen, det ska bli spännande att sitta upp så småningom och se hur mycket hon kommer ihåg av det här med ridning. Då kanske det blir Jihaaaa rodeo :)