Ett år av höga toppar och djupa dalar

I onsdags var det ett år sen jag lät mitt connemarasto Lovelyness, Lova, åka till hästhimlen. Jag köpte henne i oktober -10 som blivande avelssto men hon blev i december samma år sparkad av en häst som kom in i hagen till mina damer och fick en skada på ena hasen som inte läkte. Att ta beslutet att hon skulle få sluta sina dagar var definitivt bland det värsta jag gjort i mitt liv, att besluta att en annan levande varelse ska dö är ingen trevlig situation. Tusen gånger under året som gått har jag funderat på om jag verkligen gjorde rätt, hon kanske skulle ha klarat livet bra ändå? Men i nästa ögonblick har jag insett att ett liv i en hage aldrig hade passat henne, som hade tävlat och tränat i hela sitt liv och inte verkade trivas med livet i hagen under de månader vi försökte få henne bra igen. Veterinärutlåtandet att hon inte hade någon framtid varken som rid- eller avelsponny hjälpte mig att ta beslutet, men visst har jag "ångrat" mig många, många gånger.

Våran härliga Lovelyness "Lova", lillmattes favorit

Under våren som kom satsade jag på Ettan och hon har hela tiden gått från klarhet till klarhet i ridningen. Från provridningen som såg ut som en katastrof med en häst som bitvis gick med huvudet i stjärnorna och en ryttare som satt som en kråka med en ganska nyligen mosad svanskota, till ridpass under det här året där jag aldrig velat sluta rida och fått hålla mig från att skrika HALLELUJA!! Hon är absolut inte okomplicerad att rida med sin känslighet, men hon är så lättlärd och arbetsvillig. Hon bara jobbar, jobbar, jobbar som en Duracellkanin och jag måste hålla koll på klockan så jag inte sliter ut henne för det är aldrig hon som sätter gränserna :)

I den väldigt inofficiella tävlingen Villanäs Trophy mellan ekipagen i stallet i Villanäs där hon bodde tidigare, kom vi på en andra plats i LB efter ett ekipage som tävlat LA med bra resultat. Detta trots att vi gjorde ett riktigt dåligt jobb med en häst som hunnit bli less på att vänta och blev seg som kola när vi väl skulle in på banan, och dessutom tyckte att det där med sporrar inte är någon höjdare och gjorde ett litet skutt vid varje galoppfattning, hahaha.   

Uppsnofsade dagen till ära!

Prisutdelning! Ettan var väldigt skeptisk både till blommorna som Stuteri Vision sponsrat med och spånkrysset på ridbanan :D

I slutet av april kom så Edith in i mitt liv, en halvblodsdam som jag ett år tidigare försökt köpa men snubblat på målsnöret. När vi skrev köpekontraktet var det mindre än två veckor kvar tills hon skulle föla. Trodde vi. Det var kallt i början av maj och Edith knep igen två veckor extra innan jag fick bli plastmamma för första gången. Elba var stor och välgräddad med jättestora öron och lååånga bakben, en pigg tjej som tog stora cirklar runt mamma redan första gången ute i stora världen utanför stallet.

Elba ett dygn gammal

En annan toppenhändelse detta år var att vi både påbörjade stallbygget och hann flytta in! Min snälla sambo tog ledigt en vecka i maj och stallrenoveringen började med att vi höjde och bytte innertaket. Sen rullade det på under semestern, vi rev, snickrade, bilade betong, gjöt, målade och satte upp inredning och i augusti var det så pass klart att Edith och Elba kunde flytta hem. Första september hade vi inflyttningsfika och stallade in hästarna för säsongen den andra helgen i september. Under hösten har vi också dragit ny el och grävt in vatten. Min dröm om att ha ett eget stall igen som jag drömt om sen jag flyttade till Umeå hösten 1995 är uppfylld! Jag är supernöjd med mitt lilla stall och den stora frågan är väl hur jag ska gottgöra min stackars icke-hästintresserade sambo som kämpat med det här bygget så många timmar för min skull?? 

FÖRE

Tänk att det såg ut så här för mindre än ett år sen, helt otroligt!

EFTER :)

Under året har mitt hästliv i perioder gått i moll pga att värken i mina leder har blivit värre. På grund av det blev jag också tvungen att sälja Edith för att slippa mocka hennes fölbox varje dag. Både hon och Elba har fått varsin ny ägare nu under januari som jag tror att de kommer att få det jättebra hos, och det har gjort processen lättare. Trots att jag hade bestämt redan innan Elba föddes att jag inte skulle behålla henne så var det naturligtvis jättetråkigt när hon och Edith flyttade med åtta dagars mellanrum, och det blev så väldigt tomt i stallet.

 

Så för att summera året som gått så har det verkligen hänt MASSOR, och en hel handfull hästar har både intagit och lämnat mitt liv. Det har varit lite väl stor omsättning i hästmaterialet om man frågar mig. Men livet blir inte alltid som man tänker sig, av olika anledningar, så är det bara. Och snart kanske jag också börjar på ett nytt kapitel i mitt hästliv som på ett sätt sluter cirkeln, jag återkommer om det ;)  

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Astrid » Pangea Vision:  ”Så sööt!”

  • Mamman » :):  ”De va la roligt!!!”

  • Astrid » R.I.P Salma:  ”Så tragiskt!”

  • Ylva Danielsson » Fullbelagt!! :D:  ”Jo hon stod som privatponny på surf under några år så känner förra ägaren lite!”

  • Ylva Danielsson » Fullbelagt!! :D:  ”Nämen! Har du köpt henne? Det var ju jättekul! Fina Lilly!”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-